Augustibarnet

Just nu har jag två hatobjekt. Det är inte ofta jag hatar saker men ibland blir man bara för sur! Idag fick jag brev från AF som har stängt av mig från a-kassan bara för att jag inte redovisat sökte arbeten i tid. Grejen är att jag mailade dom för snart två veckor sen och redovisade! Ska åka förbi där imorn och fråga vad fan dom sysslar med. Läser dom inte mailen?

Mitt andra hatobjekt är den förbannade bänkskivan som vägrar lossna! I måndags kom dock Lillbitch och Chassen en bit på vägen. Men den sitter ändå fast. Så här långt är alltså bänkskivebytet kommet:



Mitt kök är inte vackert för tillfället.

Som tur är så finns det så många ljuspunkter i mitt liv så att jag fortfarande har ett leende på läpparna. Jag är omgiven av underbara människor som alltid kan få mig glad.

Om någon hade sagt till mig för fem år sen att jag skulle må så bra som jag gör idag hade jag inte trott dom. Men tack vare underbara vänner, där Leena har varit mitt bästaste stöd, så står jag nu stark och full med liv. Tack Leena för att du fanns där när jag försökte komma på fötter. Och tack alla mina vänner som hjälpt mig inse att jag kan må bra.