Augustibarnet

Jag var glad men ändå ledsen. Glad över mailet, ledsen över allt som hänt. Jag saknar Marion. Det var skönt att umgås med henne. Hennes franska mentalitet är en helt annan än den vi har vi lagom-Sverige. Att sitta och äta i över en timme var inga problem. Dricka lite vin och äta lite ost. Det var riktigt nice.
Och att hon och hennes mamma åt den svenska midsommarmaten! När Ramona tvingade i sig sillen (hon kunde ju inte med att inte äta när vi hade köpt hem det för att visa fransyskorna en svensk midsommar) och jag tvingade i mig en nubbe så tyckte hennes mamma att det var gott att äta svenska delikatesser. Första gången jag hört ordet delikatess i samma mening som sill men det beror mer på min mentalitet.
Goda minnen av bra människor.