Augustibarnet

Ja, det stämmer ganska bra in på mig just nu. Jag känner en inre ro samtidigt som allt känns kaos. Jag måste städa, jag är nästan pank, jag vet inte hur det kommer bli till våren förmodligen så blir det skolbänken igen. Jag saknar det bekymmerslösa livet man hade för tio år sen. Jag hade gärna varit kvar där ett tag till om det inte hade varit för all ångest jag hade på den tiden som gjorde att allt var stora bekymmer ändå.

Idag har jag ändå så mycket som gör att jag känner en inre ro. Jag har min familj, jag har mina vänner, en underbar kille, en lägenhet jag trivs i och Evert. Jag har inte den ekonomiska tryggheten som jag skulle vilja ha, men hur många i min ålder har det?

Jag har julpyntat lägenheten på ett riktigt Åsa-vis. Nu när jag vant mig vid tanken på att det snart är jul så är det ganska mysigt. Jag ska bara städa och diska så är allt toppen här hemma. Sen skäms jag lite över Everts rum för det har kommit att bli en slasktrask för alla grejer jag inte vet vart jag ska göra av.

Funderar på att ha en julstuga i veckan som kommer med. Hoppas att det är många som kommer då. Ska bara bestämma dag och skicka ut inbjudan.

Idag vill jag mest bara kramas. Tur att Martin kommer sen så jag kan kramas lite. Tråkigt att sitta ensam hemma och vara kramsugen. Men innan dess ska jag fixa lite hemma så jag inte behöver ägna en tanke åt det medan han är här.