Slit, slit för ingenting

Känns det som i alle fall. Sitter på jobbet. Önskar att jag kunde få lite inspiration till att skriva ytterligare en sida eller två på min uppsats. Men jag känner mig inte produktiv alls. Jag blir alltid nedslagen när jag kommer till jobbet för det får mig att inse att folk inte ser mig för den jag är.

Nä, om jag ska byta glasögon och försöka köra igång lite. Det är verkligen vuxenpoäng att ha två par glasögon, ett par som man nästan alltid använder och ett par för läsning och datoranvändning. Men jag har bara betalt ett par glasögon själv, de andra passade jag på att skaffa genom jobbet när jag var vikarie för över ett år sen.

Positivt är ändå att jag fick min fika! Pojkvännen tog med mig ut och fikade innan jag började jobba. Kanske var det för att han tyckte det skulle vara mysigt eller oxå kanske det var för att han var trött på mitt tjat om att jag kände mig oproduktiv.

Byta glasögon. Skriva. Och försöka undvika att få huvudvärk, har inga värktabletter med mig. Något att skriva upp på min att-göra-lista tillsammans med alla samtal om att jag inte kan komma, jag kan komma blablabla...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0